Majoriteten av barn med hydrocefalus har synproblem

En majoritet av barnen med hydrocefalus (=vattenskalle) har påverkan på synen och behöver  insatser från barnögonsjukvården för att få möjlighet att använda synen på bästa sätt,
vilket är viktigt för deras allmänna utveckling.

I hjärnan finns hålrum (ventriklar) som innehåller en vätska som cirkulerar och som till sist
tas upp av blodet. Störningar i denna cirkulation leder till ansamling av vätskan,
vilket kan ge ett förhöjt tryck som kan skada hjärnan.
Hydrocefalus drabbar ca 0.66 av 1000 levande födda barn i Sverige.
Förekomsten varierar i olika länder.
De vanligaste orsakerna till hydrocefalus är blödningar i hjärnan hos för tidigt födda barn, missbildningar och infektioner.
Behandlingen av hydrocefalus innebär oftast att vätskan leds från hjärnan till bukhålan
med en slang för att minska trycket i hjärnan.

Studierna genomfördes under en tioårsperiod på
barnögonmottagningen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus.
Syftet med studierna var att ta reda på vilken typ av synpåverkan barn som opererats för hydrocefalus under första levnadsåret har samt ta reda på vilka insatser från barnögonsjukvården barnen är i behov av.
Samtliga 115 barn som var med i studierna fick genomgå noggranna ögonundersökningar.

Vi fann att totalt ca 80% av barnen med hydrocefalus hade någon form av påverkan på öga och/eller synfunktion, såsom kraftigt försämrad synskärpa, behov av glasögon, skelning, synfältsbortfall och svårigheter med tolkning av synintryck.

Drygt 70% av barnen var i behov av insatser från barnögonsjukvården,
såsom förskrivning av glasögon, lappbehandling för skelning eller remiss till syncentralen.
En stor andel av barnen behövde insatser redan innan 2 års ålder.
De barn som var födda efter normal graviditetslängd och vars orsak till hydrocefalus var ryggmärgsbråck hade minst påverkan på synen medan barnen som var för tidigt födda med hjärnblödning som orsak till hydrocefalus, var de som var mest drabbade.
Många av barnen med synproblem hade även andra funktionshinder såsom epilepsi,
cerebral pares och mental retardation och de för tidigt födda barnen var särskilt drabbade.

För att på bästa sätt kunna hjälpa barn med hydrocefalus och synproblem föreslår vi en tät kontakt med ögonläkare under de första levnadsåren.

Susanne Andersson
Göteborg